# Karensavdrag sjuklön: så räknas avdraget ut *Arbetsrätt · 2026-11-07* > Karensavdraget är den del av sjuklönen som din arbetsgivare drar av när du blir sjuk. Här går vi igenom vad lagen säger, när avdraget görs och när det slutar. Karensavdrag är den del av sjuklönen som arbetsgivaren drar av när en anställd är sjuk. Avdraget görs från sjuklönen för varje sjuklöneperiod, och det motsvarar 20 procent av den sjuklön som belöper på en veckas anställningsförmåner. Så länge du är anställd och blir sjuk har du rätt till sjuklön, men du får inte hela lönen tillbaka under sjukdomen. Det är karensavdraget som gör skillnaden. Den grundläggande regeln står i lagen (1991:1047) om sjuklön. Där står att sjuklönen är 80 procent av de anställningsförmåner du går miste om, och att ett karensavdrag ska göras från sjuklönen. Avdraget ska motsvara 20 procent av sjuklönen för en vecka. Det är den formuleringen som gör att karensavdraget blir en procentsats av en veckas förmåner och inte en fast summa. ## Så fungerar sjuklöneperioden En sjuklöneperiod är den första sjukdagen plus de följande tretton kalenderdagarna. Det betyder att en sjuklöneperiod omfattar två veckor i kalendertid. Karensavdraget görs en gång per sjuklöneperiod, inte per sjukdag. Om du blir sjuk en fredag och är sjuk i två veckor räknas alltså en period, och det blir ett avdrag. Det är viktigt att skilja på sjuklöneperioden och själva sjukperioden. En sjukperiod kan vara längre än en sjuklöneperiod om du är sjuk i flera omgångar utan avbrott. En sjuklöneperiod börjar inte om du inte har avhållit dig från arbete för arbetsgivaren, och den bryts om anställningen upphör. Om en ny sjukperiod börjar inom fem dagar från att en tidigare sjukperiod avslutades gäller ett undantag (7 § andra stycket). Då omfattar sjuklöneperioden bara så många dagar att den tillsammans med sjuklöneperioden hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden blir fjorton kalenderdagar. Inget ytterligare karensavdrag ska då göras. Blir du sjuk igen mer än fem dagar efter att en tidigare sjukperiod avslutades kan det i stället bli en ny sjuklöneperiod med ett nytt karensavdrag. ## När gäller sjuklön från första dagen? Rätten till sjuklön gäller från första dagen i anställningen om den avtalade anställningstiden är minst en månad. Är anställningen kortare än en månad krävs att du har tillträtt anställningen och därefter varit anställd i fjorton kalenderdagar i följd. Dagar när du varit frånvarande utan giltigt skäl räknas inte med i de fjorton dagarna. Det är skäl att läsa sitt anställningsavtal noggrant om du precis har börjat ett jobb. Karensavdraget är alltså inte en straffavgift för att du är sjuk. Det är ett sätt att fördela kostnaden för korta sjukfall mellan arbetsgivare och anställd. Lagen säger också att avdraget tar slut när det har gjorts vid tio tillfällen under de senaste tolv månaderna. Efter det görs inga fler karensavdrag under den perioden. ## Intyg och sjuklön För att få sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan krävs att du styrker din nedsatta arbetsförmåga med ett intyg från läkare eller tandläkare. Det är inte samma sak som karensavdraget, men de två hänger ihop i lönen. Om du inte lämnar intyg i tid kan sjuklönen för den tiden utebli, och då finns inget sjuklön att dra karensavdraget från. Det är också viktigt att sjukanmäla sig i tid. Sjuklön ska inte avse förlorade förmåner före det att arbetsgivaren har fått anmälan om sjukdomsfallet. Om du var förhindrad att anmäla dig kan sjuklönen ändå avse förmåner från den dag sjukdomen började, men då måste anmälan göras direkt när hindret upphört. ## Karensavdrag sjuklön på lönespecifikationen När du får lönespecifikationen efter en sjukperiod bör du kontrollera två saker. Det första är sjuklönen, alltså den del av lönen som betalas för sjukdagarna. Det andra är karensavdraget. Om avdraget saknas, eller om det verkar göras fler gånger än en gång per sjuklöneperiod, är det rimligt att fråga arbetsgivaren hur det har räknats. Har du haft tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna ska inga fler avdrag göras för nya sjuklöneperioder under den tiden. Det är därför bra att själv föra en enkel lista över när du varit sjuk, så att du kan kontrollera lönen om det blir oklart. Om det uppstår tvist om rätten till sjuklön kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning, besluta att ersättning för den omtvistade tiden ska betalas ut av Försäkringskassan (20 § lagen om sjuklön). Det gäller tvister om huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning, eller om ett anställningsförhållande finns. ## Vanliga frågor om karensavdrag sjuklön **Betalar jag karensavdrag varje gång jag är sjuk?** Nej. Avdraget görs per sjuklöneperiod, och lagen begränsar det till tio tillfällen under tolv månader. **Hur stor är avdraget?** Det motsvarar 20 procent av sjuklönen för en vecka av dina anställningsförmåner. Exakt belopp beror på din lön och vilka förmåner som ingår, och det är arbetsgivaren som ska räkna fram det. **Gäller karensavdraget även för sjukpenning från Försäkringskassan?** Lagen om sjuklön gäller sjuklönen från arbetsgivaren. Hur sjukpenningen från Försäkringskassan räknas är en annan fråga och regleras i socialförsäkringsbalken. Den här artikeln handlar om sjuklön. ## Sammanfattning Karensavdraget är en procentsats av en veckas sjuklön som görs en gång per sjuklöneperiod. Den första sjuklöneperioden omfattar en sjukdag och de följande tretton kalenderdagarna. Intyg krävs från den sjunde dagen, och avdraget tar slut efter tio tillfällen under tolv månader. Kontrollera lönespecifikationen, och ta upp frågan med arbetsgivaren om något ser fel ut.