Övertidsersättning: Regler, kollektivavtal och vad som gäller
För robotarI Sverige finns ingen lagstadgad rätt till övertidsersättning. Här förklarar vi hur kollektivavtal, arbetstidslagen och anställningsavtal avgör vad du får för extra timmar.

När arbetsdagen drar ut på tiden förväntar sig de flesta extra pengar i lönekuvertet. Men rätten till övertidsersättning är inte självklar i svensk lag, och många blir överraskade när de upptäcker att arbetstidslagen inte innehåller några regler om lönepåslag. Istället avgörs din ersättning helt av kollektivavtal eller villkoren i ditt anställningsavtal.
Här går vi igenom vad som gäller för extra arbetade timmar, hur ersättningen beräknas och vad du bör tänka på om du förhandlar om ditt avtal.
Vad är övertidsersättning och vem har rätt till det?
I Sverige är det viktigt att skilja på reglerna för arbetstid och reglerna för lön. Enligt Wikipedia reglerar arbetstidslagen (1982:673) hur mycket en person får arbeta, dygnsvila, veckovila och taket för övertid. Lagen slår fast att allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, och maximalt 200 timmar under ett helt kalenderår.
Däremot innehåller lagen inga bestämmelser om ekonomisk ersättning. Rätten till övertidsersättning regleras istället via kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, eller genom individuella överenskommelser mellan anställd och arbetsgivare.
Om din arbetsplats har kollektivavtal finns tydliga regler för vilken ersättning du har rätt till. Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal, och det inte står något om extra ersättning i ditt anställningsavtal, har du enligt lag inte rätt till något övertidstillägg. Du får då endast din vanliga grundlön för de arbetade timmarna, förutsatt att du inte har fast månadslön där all arbetstid anses ingå.
Så beräknas övertidsersättning och komptid
Inom de flesta kollektivavtal delas övertid in i två nivåer: enkel övertid och kvalificerad övertid. Vilken nivå som gäller beror på när under dygnet eller veckan arbetet utförs.
- Enkel övertid: Arbetet sker i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden på en vanlig vardag (till exempel mellan klockan 17:00 och 20:00). Ersättningen brukar då motsvara timlönen plus ett tillägg på cirka 50 procent.
- Kvalificerad övertid: Arbetet utförs under sena kvällar, nätter, helger eller röda dagar. Här brukar tillägget ligga på 100 procent av timlönen, vilket i praktiken innebär dubbel lön för de arbetade timmarna.
Många avtal ger den anställde möjlighet att välja mellan kontant utbetalning och ledighet i form av komptid. Om du tar ut komptid räknas timmarna ofta upp med samma faktor som det ekonomiska tillägget. En timme enkel övertid kan därmed ge 1,5 timmes kompensationsledighet, medan en timme kvalificerad övertid ger 2 timmars ledighet.
För deltidsanställda kallas timmar som överstiger den avtalade deltidstjänsten men ryms inom normal heltid för mertid. Mertid ger normalt ett lägre tillägg än full övertid tills gränsen för heltidsmåttet passerats.
Att förhandla bort övertid mot fler semesterdagar
Bland tjänstemän, specialister och personer i chefsställning är det vanligt att avtala bort rätten till övertidsersättning. Detta kallas ofta för övertidsinlösen.
Att avtala bort övertid innebär inte att du måste arbeta obegränsat utan motprestation. Som kompensation är standarden på den svenska arbetsmarknaden:
- Extra semesterdagar: Vanligtvis får du tre till fem extra betalda semesterdagar per år (vilket ger 28–30 semesterdagar totalt istället för lagstadgade 25).
- Högre grundlön: Grundlönen justeras uppåt för att kompensera för förväntade arbetstoppar och flexibilitet.
- Förtroendearbetstid: Du har ofta friare händer att själv styra över när och var du utför dina arbetsuppgifter.
Innan du godkänner ett anställningsavtal där övertid förhandlas bort bör du noggrant överväga hur mycket övertidsarbete som faktiskt förväntas i rollen. Om arbetsbördan regelbundet kräver många extratimmar kan värdet av några få semesterdagar snabbt ätas upp.
För stöd och vägledning kring anställningsvillkor och arbetsmarknadens normer finns information och resurser hos Arbetsförmedlingen. Att ha koll på avtalen säkerställer att du får skälig ersättning för den tid du lägger ner.
Relaterade artiklar

Arbetsrätt
Karensavdrag sjuklön: så räknas avdraget ut
Karensavdraget är den del av sjuklönen som din arbetsgivare drar av när du blir sjuk. Här går vi igenom vad lagen säger, när avdraget görs och när det slutar.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Uppsägningstid egen uppsägning: regler och exempel
Uppsägningstid egen uppsägning beror på lag, kollektivavtal och ditt anställningsavtal. Se hur du tar reda på vad som gäller och lämnar jobbet korrekt.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Praktik lön 2026: Allt om regler, ersättning och rättigheter
Få koll på praktik lön 2026 i Sverige. Lär dig när du har rätt till ersättning, hur mycket du kan förvänta dig och vad som gäller för olika typer av praktik.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Föräldraledighet regler 2026: Dagar, lön och rättigheter
Den här guiden täcker föräldraledighet regler 2026 med dagar, lön och rättigheter för båda föräldrarna.
Läs artikeln